Deppig

Känner mig deppig. Kan man inte bara få sova bort ett par veckor..?
Igår var vi ute och åt med några vänner/bekanta. Jag hade ingen lust alls egentligen, ville helst bara kura ner mig under en filt hemma. Vill helst vara själv eller bland folk som förstår. Men just nu känner jag mig väldigt ensam. Vem förstår? Vem vill fråga mig hur jag mår? Det känns som att mina vänner är rädda för att fråga och det är inte direkt så att man själv hojtar till att "Nu vill jag berätta lite här om hur dåligt det går för oss!" Man tar liksom inte det initiativet. Det ÄR jobbigt att prata om, men det är samtidigt skönt att prata om det och få lite stöd från vänner.

I alla fall, igår skulle vi ut och äta med några som inte står mig så nära. Och det är jobbigt för då dyker frågan nästan alltid upp, och mycket riktigt - frågan kom igår: "Är det inte dags för er snart?"
Jag ryckte på axlarna till svar och sa nåt i stil med "Man får väl se när det blir" och min fina älskling hjälpte till att snabbt byta samtalsämne.
Vad ska man säga? "Jo jag vill mest av allt i världen få ett barn, det är det enda jag tänker på, men det går inte så lätt, och i värsta fall går det inte alls, för det är fel på mig. Vi får troligen sätta vårt hopp till en IVF 2012. Det ska bli jättekul. Verkligen."
Men det säger man såklart inte. Man ler ett fejkat leende och tänker inombords att det är den dummaste jävla fråga som finns.