Strecken är nu lika starka

Imorse var strecken lika starka och det går inte längre att se vilket av dem som är kontrollstreck. Det känns bra att det blivit starkare utslag dag för dag, då kan jag tro på det här lite mer.
På fredag ska jag på inskrivningsbesök på MVC, vilket känns väldigt konstigt. När jag skulle ringa dem kände jag mig nästan lite löjlig för jag kunde inte bli kvitt tanken att "Det är väl klart att du inte är gravid, varför har du fått för dig att du är gravid?"
På fredag visar det sig antagligen vad som gömmer sig där inne. Jag tänker göra allt för att de ska göra någon slags ultraljud för att se att det är ett hjärta som pickar. Det ska tydligen vara det vid den tiden.
Jag har haft "mensvärk" i ganska många dagar, och jag hade lite rosa blödningar i ganska många dagar vilket gjorde mig orolig. Jag läste dock på mig om blödningar i tidig graviditet, vilket lugnande mig lite för det är tydligen vanligt. Blödningarna slutade för några dagar sedan också, så det kändes ännu bättre. Men "mensvärken" är kvar. Jag läste på mig om det också och det verkar vara så att man kan känna som mensvärk när livmodern växer. Toppen! En lugnande förklaring även för det.

Testat igen

Vaknade vid halv åtta imorse och kunde inte somna om. Gick upp för att gå på toaletten och tog ett test bara för att försäkra mig om att jag fortfarande är gravid och mycket riktigt så var det två streck.
Kommer säkert testa varje morgon nu ett tag så det sjunker in. Jag ÄR gravid.

Gravid!

Jag drömmer inte. Jag är gravid.
Blev tvungen att åka iväg och köpa ett Clearblue Digital för att få det här bekräftat. Clearblue Digital ljuger inte och efter ganska precis 3 minuter kommer ett "Gravid 1-2" upp på skärmen. Det betyder 3-4 veckor.
Vad gör jag nu? Vill springa iväg och kolla på barnvagnar och större bil, men det är lite väl tidigt för det. Det enda jag kan göra är att hålla tummarna för att det här håller i sig.
Om allt går vägen ska vi ha barn någon gång i månadsskiftet september-oktober, tror jag det blir.
Å snälla lilla mini där inne. Stanna.

Drömmer jag?

Jag tog ett gravtest för ca en timme sedan. Först syntes inget alls den första minuten men sedan...
Jag sa högt till mig själv "Det kan inte vara sant?! Är det sant?!"
Visst är det väl två streck? Jag måste få veta om andra också ser två streck eller om jag håller på att bli galen. Är idag på CD 27.

Är det ett eller två streck???

Vi som sitter i samma båt

Jag är ibland så oerhört frustrerad och arg över vår situation och ibland känner jag att jag knappt orkar tänka på det. Ofrivillig barnlöshet känns så otroligt orättvist och onödigt. Varför måste det vara så svårt? Vad är meningen?
Samtidigt är jag så tacksam över att det finns andra som är i samma eller en liknande situation. Att jag inte är ensam, utan att det finns andra vars erfarenheter och tankar man kan ta del av.
Givetvis önskar jag ingen den här situationen och det vore fantastiskt om alla vi som kämpar bara kunde få bli gravida och få ett barn, utan att månaderna och åren går. Men det hjälper mig att vi är fler som sitter i samma båt och att det faktiskt ordnar sig tillslut för de allra flesta!
Må 2012 bli året för oss alla. Året då vi får det plus vi alla så gärna vill ha. Året då vi får börja planera framtiden med vårt barn, som en familj.

Väntar

På fredag ska jag tillbaka till min läkare för att träffa en sjuksköterska som ska lära mig hur jag tar Puregonsprutorna. Sedan får jag väl ett recept utskrivet på det och får invänta mensen och sedan börja.
Om jag inte är gravid. Vill nästan skratta åt mig själv att jag ens skriver det. Gravid? Jag? Nä, det känns långsökt.
Aja, hon lär väl göra ett VUL på fredag också så får vi väl se om man kan se vad det blev av ägget. Fast man kanske inte ens kan se det. Det får jag väl veta på fredag.
Beställde en trave graviditetstest häromdagen som kom idag. Kan vara bra att ha om det blir aktuellt att testa. Och ibland tar jag ett test bara för att jag ska sluta gå runt och tänka "tänk om!". Det blanka testresultatet tar mig snabbt tillbaka till verkligheten.

AMH-värde

När vi fick bekräftelse på att vi står i IVF-kön fick jag även veta att jag behövde komplettera med ett blodprov som mäter AMH-värdet (äggreserven). Fick en remiss för att lämna provet men fick aldrig veta svaret.
I förra veckan ringde jag om kompletterande journalkopior som visar resultatet på det provet och även resultatet på Progesteronprovet efter trippeldosen Pergotime. Kopiorna kom idag.
Progesteronvärdet var 12 och efter att ha kollat runt på nätet verkar det som att det är på tok för lågt för att det skulle ha varit någon ägglossning och jag trodde ju inte heller att det skulle ha skett någon, men nu fick jag det bekräftat.
Det står att AMH-värdet är 8,9 ul/L. När jag kollar runt på normala värden får jag fram 0,7-5 eller max 6. Är det då möjligt att ha 8,9? Det måste ju betyda en superbra äggreserv i så fall. Kan ju hålla tummarna för det.

Blödning dag 21

Igår var det CD 21 i den här cykeln. Har gjort ägglossningstest alla dagar förutom en, men tycker att resultaten är konstiga så jag tror jag struntar i det där. Borde väl ha gjort test flera gånger per dag, men jag orkar inte hålla på. Ägglossningstest är ju ofta missvisande ändå när man har PCO.
Vi har kört på utifall att det blivit något av den växande äggblåsan, men igår började jag blöda lite. Det var bara lite rosa på pappret och idag lite mer, men ändå väldigt lite. Vad fan är nu detta? Mens dag 21?
Har läst om nidblödning/implantationsblödning och började hoppas lite att det här är det. Man kan tydligen få en mindre blödning när ägget fäster i livmodern, även om det verkar vara ovanligt.
Troligen är det väl mens trots att mina cykler brukar vara 36-45 dagar och någon gång även mycket längre än så. Jag vill bara säga till mig själv "Sluta hoppas!!!" men det är lättare sagt än gjort. Hur ska man orka kämpa på om till och med hoppet överger en?

Ägglossningstest

Har gjort ÄL-test nu varje dag mellan CD 12-17. När jag lägger testen tillsammans (även ett test från CD 9) så ser det ut som att strecket blivit lite starkare varje dag... Testar att lägga in en bild. Om någon läser det här så kommentera gärna med tankar kring om jag har anledning att fortsätta hoppas eller om jag borde ge upp. Det är ju ändå dag 17 nu.
Inbillade mig lite tidigare att jag var öm i brösten. Skriver "inbillade" för att jag tror att jag letar efter alla symptom som kan tyda på att ägglossning är på gång. Hade ont i magen idag igen på höger sida, om det nu inte också är inbillning för att jag så gärna vill att det ska hända något i kroppen.

Kollade runt på lite webbsidor och insåg att Carl von Linné i Uppsala är en privat klinik. Kan man alltså få göra landstingsfinansierad IVF på privata kliniker? Det visste jag inte, men så är det antagligen eftersom att det är dit vi fått en kallelse.

Kallelse till IVF

Häromdagen kom en kallelse till information om IVF-behandling. 28 mars på Carl von Linné Kliniken i Uppsala blir det om det inte blir något plus på stickan innan. Tack vare vårdgarantin blir väntan mycket kortare och att åka till Uppsala är ju inga som helst problem. Hade vi vetat tidigare att IVF omfattas av vårdgarantin hade jag ringt till Vårdgarantikansliet tidigare och antagligen fått en tid tidigare än mars. Hur som helst, mars är bra mycket bättre än efter sommaren, som det hade blivit om vi nöjt oss med att vänta snällt i Stockholmskön!

Blev jätteglad när jag öppnade kuvertet, men nu känner jag mest att jag hoppas att vi inte behöver vänta de här månaderna på IVF. Jag hoppas att det tar sig innan, antingen nu den här ostimulerade cykeln eller nästa cykel då jag kan börja med Puregon.

Ännu inget starkt streck på ÄL-testerna CD 16.. Varför kan det inte bara fungera?! Jag vill så gärna åtminstone få ägglossning. Är det för mycket begärt?

Mitt guldägg?

I fredags var det dags för uppföljande VUL. Jag satt i väntrummet innan med ganska negativ inställning.
Det var ett par där med sin lilla bebis som de glatt visade upp för personalen. Antagligen hade de fått barnet genom IVF på kliniken men jag kände att det var det sista jag ville se där jag satt och väntade på mitt, som jag trodde, negativa besked.
Hur som helst, det blev min tur och ultraljudet visade att äggblåsan i högra äggstocken vuxit 2 mm per dag precis som den skulle! Äggblåsan var 19 mm på CD 13. Hoppet återvände!
Min läkare sa att det kunde bli ägglossning den närmsta veckan så vi skulle "vara tillsammans" varannan dag om detta resulterar i en ägglossning. Och jag kände bara att "Nu gäller det!".
Jag har läst om andra som kallar sitt ägg, som resulterat i en efterlängtad bebis, för guldägg. Kan detta vara mitt guldägg? Jag hoppas, hoppas och hoppas lite till... Snälla låt det få bli min tur nu!

Ägglossningstesten har inte gett något positivt utslag hittills. Ska snart ta dagens test och se om strecket blivit något starkare. Om äggblåsan fortsatt växa borde den vara 23 mm idag. Min läkare sa att de släpper, om de släpper, ungefär när de är mellan 20-25 mm.
När jag gick upp i morse mindes jag att jag haft ont på höger sida i magen i natt, om det inte var en dröm? Jag är osäker. Vill nog detta så mycket att det säkert bara var en dröm...

Jag gillar Pergotime igen. Jag var rätt sur på tabletterna när varken enkel-, dubbel- eller trippeldos funkade på mig, men det som händer nu är tack vare att effekten från Pergotime sitter i. Hade läst tidigare att det kunde bli så, men tänkte att det händer inte mig. Pessimist javisst!

Second opinion

Igår var det äntligen dags för vår så kallade "second opinion" hos en ny läkare, på en privatklinik som sysslar med IVF. Tanken är att börja med Puregon i väntan på besked om att vi är framme i IVF-kön. Igår var det CD10 och VUL visade en äggblåsa på höger sida som var 13 mm. Detta är en ostimulerad cykel efter att trippeldosen Pergotime misslyckades.
Jag fick en tid igen på fredag för att komma och kolla om äggblåsan blivit större. I så fall kunde vi hoppas på ägglossning och prova att försöka på egen hand innan vi kör igång med Puregon. Det hade jag inte väntat mig att få höra!
Jag kände en smula hopp återvända och bad för mig själv att mitt fina lilla ägg ska växa till sig till på fredag. Jag har läst att äggblåsorna växer ca 1,5-2 mm per dag och lossnar vid 20 mm och då borde det ske typ på lördag i så fall, om jag tänker rätt.
Men jag försöker se realistiskt på det och inte bli för hoppfull. Det kan bli ägglossning och det vore fantastiskt, men antagligen inte och då får jag inte bli deppig utan se fram emot att starta med Puregon.

Hela tiden längtar man till nya datum och tidpunkter. Nu är det fredag som upptar mina tankar! Snälla ägg, se till att växa därinne!

Dagarna rullar på

Ja, som rubriken lyder: Dagarna rullar på. Går mest och väntar på att det ska bli tisdag så man kan få gå vidare i allt det här. Så det händer något. Just nu händer ingenting. Mensen kom som sagt 1 januari och är över nu. Skulle kunna gå runt och hoppas på en spontan ägglossning, men det orkar jag inte lägga energi på. Jag längtar bara till jag får börja med Puregon. Det är nästa steg.
Har haft perioder under hösten då jag varit så otroligt ledsen och bara gråtit så fort jag varit ensam. Tagit en promenad för att rensa huvudet, gråtit en skvätt, gråtit mig till sömns.
Nu har jag inte gråtit på ett tag. Jag orkar inte gråta mer och känslan jag har är att jag på något sätt accepterat den här situationen, fast ändå inte. Det är svårt att förklara.
Jag lägger mina tankar på att intala mig att vi kommer att lyckas i år. Det känns rätt bra att tänka så, även om jag givetvis är orolig för om det kommer att lyckas. Ovissheten är jobbig, men jag hoppas. Det är det enda man kan göra.

Nytt år, ny menscykel

Idag kom mensen spontant på CD36. Det betyder alltså att en ny cykel börjar idag. Jag som hade tänkt börja med Provera idag och få mens lagom till ett par dagar efter "Puregon-besöket". Så blir det alltså inte.
Funderade tidigare idag på om jag skulle chansa på att prova en Pergotime trippelkur till denna månad, men har kommit fram till att jag struntar i det. Min gyn sa förut att "ja du kan ju testa en månad till, om du vill". Det verkar inte som att hon gav det så stora odds att lyckas, så jag hoppar över det. Vem vet, kanske får en spontan ägglossning denna månad?! (Eller kanske inte...)
Hur som helst, att mensen kom av sig själv betyder ju att kroppen fungerar lite grann i alla fall och det är väl bra.

Nytt år, nya möjligheter...